Nordanvinden viner runt knutarna, snön ligger meterdjup utanför dörren och solen orkar bara med nöd och näppe över horisonten. Det scenariot är vanligare i de norra delarna av Sverige, men det betyder inte att det inte är skönt att ta en tur till sommarstugan mitt i vintern oavsett var i Sverige den ligger. I alla fall så länge den är vinterisolerad och uppvärmd. Detsamma gäller för attefallshuset som fungerar som gäststuga eller hemmakontor; det är betydligt trevligare att vistas där under det kalla halvåret om huset är uppvärmt och välisolerat.
I den här artikeln kommer vi att ta en närmare titt på vilka alternativ som finns att tillgå gällande uppvärmningsalternativ i attefallshus eller fritidshus.
Innan du kan investera i ett uppvärmningssystem måste du tänka igenom två saker: hur mycket tid du spenderar i attefallshuset eller fritidshuset och hur mycket pengar du är beredd eller har möjlighet att lägga på ett värmesystem. Om vi börjar med tidsaspekten så är det bara du som vet hur mycket tid du spenderar eller vill spendera i sommarstugan. För en del handlar det om några veckor på sommaren och enstaka helger under resten av året, medan andra spenderar var och varannan helg i fritidshuset eller stugan. Generellt sett går det att säga: ju mer tid i stugan, desto bättre värmesystem krävs det.
Nästa punkt är finansiering. Eftersom den årliga energiförbrukningen generellt sett är ganska låg för såväl attefallshus som fritidshus, är det sällan lönsamt att investera i ett större värmesystem, som exempelvis bergvärme- eller luft/vattenvärmepump. Undantaget är om du planerar att göra om fritidshuset till ett permanentboende. I det fallet kan någon av de tidigare nämnda värmesystemen bli betydligt mer lönsamma i längden, trots de högre installationskostnaderna.
När du har kartlagt de ekonomiska förutsättningarna och satt upp en budget för hur mycket värmesystemet och installationen av detta får kosta, behöver du även ta reda på om huset har de förutsättningar som krävs för att det ska gå att installera det värmesystem som du helst vill ha. De förutsättningar som styr valet av värmesystem är:
Alla våra husmodeller är byggda i massivt trä vilket innebär att väggarna har har en naturlig isolering. Väggarnas tjocklek varierar mellan cirka 40 och 92 millimeter. Bor du i en del av landet där medeltemperaturen inte är så hög, eller om du planerar att spendera mycket tid året runt i huset, ska du välja en modell med tjockare väggar. Ett vinterbonat attefallshus eller fritidshus bör ha väggar som är 70-90 millimeter tjocka för att ett värmesystem ska bli både kostnads- och värmeeffektivt.
Bor du bara i fritidshuset några veckor under sommaren och några enstaka helger på våren och hösten kan du välja en husmodell med väggar som är tunnare än 70 millimeter, till exempel fritidshus Malaga. Det kan vara bra att känna till att det går att beställa en isoleringssats för tak och golv till samtliga av våra husmodeller.
Direktverkande el är ett vanligt sätt att för att få varmvatten och värme i ett fritidshus. Då våra hus är tillverkade av nordisk furu, som växer långsamt och därmed får en hög densitet som står emot fukt och kyla, är inomhusvärmen sällan ett problem. Däremot är det trevligt att slippa duscha eller diska i kallvatten och många väljer direktverkande el för att värma upp varmvattnet. Nackdelen med den värmelösningen är att den kan göra ett stort hål i plånboken om du, eller någon annan i familjen, gillar att ta långa varma duschar. I det läget är det bättre att satsa på en luft-till-luftvärmepump som är anpassad efter fritidshus och sommarstugor. Fördelen med en luft-till-luftvärmepump, förutom lägre energikostnader, är att du kan ställa in den på underhållsvärme, så att huset är uppvärmt till en lägre temperatur när du inte är där.
Två andra energikällor som fungerar bra till fritidshus eller attefallshus är solenergi och vedkamin. Solenergi är en förnyelse- och hållbar energikälla som finns i olika tekniklösningar: solcellspaneler som levererar el; luftsolfångare som ventilerar huset med soluppvärmd luft och solfångare som värmer varmvatten. Det lilla kruxet med den här värmekällan är att det är så få soltimmar under vinterhalvåret, särskilt under november, december och januari. Av den anledningen är solfångare för att värma vatten i första hand en lösning om förbrukningen av varmvatten är hög under sommarhalvåret.
En luftsolfångare kan vara ett lämpligt alternativ om du väljer att kallställa huset, det vill säga stänga av värmen. Luftsolfångaren kan ventilera rummen tillräckligt för att att du ska slippa problem med fukt och unken lukt. Det bästa alternativet av de här tre är troligen solceller. Dels för att de har sjunkit så pass mycket i pris att de kan vara en lönsam investering även för en sommarstuga, dels för att solcellerna kan användas både för hushållsel och uppvärmning via en elpatron. Blir det ett överskott på el kan du sälja tillbaka det till elnätsleverantören.
En vedeldad spis eller en vedkamin är en värmekälla som ofta är högt prioriterad i såväl fritids- som trädgårdshus. Få saker är så mysigt som att koppla av framför en sprakande eld och en kamin är dessutom en bra kompletterande värmekälla.
Som en avslutning på artikeln kommer vi att ta upp sju alternativ på¨värmekällor som alla fungerar att installera i ett fritidshus och de flesta fungerar även i ett attefallshus. De presenteras utan inbördes ordning och vilken som passar bäst för just ditt hus beror på de faktorer som vi tog upp i början av artikeln.
Solel: solcellspaneler som ansluts till elnätet, eller körs fristående (i kombination med ett batteripaket) om huset inte är anslutet till elnätet. Kan också användas för uppvärmning via elpatron/ackumulatortank. Kostar en del att installera men kan betala igen sig både via lägre uppvärmningskostnader och genom möjligheten att sälja tillbaka överskottsel under sommarhalvåret.